BESTÄLL BOKEN HÄRAv Karin Eriksson - Så har boken kommit till
Projektet startade december 1976, strax efter Sanfrids frigivning, i och med att Sanfrid och mellandottern Eva spelade in min och Sanfrids berättelse på band, för att få med alla detaljer. Efter att banden skrivits ut arbetade Sanfrid med texten i sin del, disposition, språk med mera och lade till det han tyckte behövdes. Jag och mellandottern Eva arbetade igenom min text. Sanfrid och jag skrev även en del kapitel för hand i slutet av 1970-talet. Våra berättelser utgör grunden i boken och vi står som författare. Sanfrids del är helt intakt i boken medan min del har kortats betydligt och redigerats.
Bokprojektet har engagerat hela familjen. Mina barn har gjort research, skrivit texter, gett synpunkter på manus samt läst och diskuterat Säpomaterialet tillsammans med mig.
Mellandottern Eva har gjort huvudelen av arbetet med boken och varit den drivande i projektet. Hon har under olika perioder under 30 år fokuserat på bokprojektet; i samarbete med mig skrivit det mesta av texterna, gjort det allra mesta av researchen, hållit kontakten med bokförlag med mera. När vi 2008 fick ut det 2000- sidiga hemligstämplade materialet och det var klart att tre förlag ville ge ut boken lade hon stora delar av arbetet i sitt företag åt sidan och koncentrerade sig på att färdigställa boken. Under ett års tid penetrerade och analyserade Eva Säpomaterialet och skrev det allra mesta i sista delen samt kortade andra delar då hundra sidor tillkom i och med att vi fick tillgång till Säpos material.
Hela familjen har gått igenom manus i olika skeden, stött och blött, diskuterat formuleringar och föreslagit ändringar och tillägg. Sonen Mats har dessutom skrivit en del texter samt formulerat många humoristiska och fyndiga stycken för att lätta upp tragiken, en del blev riktiga pärlor. Yngsta dottern Maria har ansvarat för bildhanteringen i boken. Äldsta dottern Helena har sprängt in stycken med omvärldsfakta och har för sin insats haft god hjälp av sina kunskaper i de mänskliga rättigheterna inhämtade på kurser på FN-kontoren i New York och Geneve. Till redaktör har jag haft min svärson Lennart, mellandottern Evas make, som har gjort en värdefull insats att strukturera och bearbeta ett grundmaterial på 450 sidor samt därefter gjort två redaktionella bearbetningar. Han har även lagt in paralleller med andra fall samt researchtext som styrker Lex Morjärvmannen.
September 2012
Karin Eriksson